ÄLSKA MIG
Kategori: ALLMÄNT
Bilder från min underbara dag i Stockholm i lördags. Jag och Emilia tog tåget upp på förmiddagen. Gick runt i affärer som vi dessvärre är så himla bra på (h&m kompis; vi hittar alltid något i den svenska affären när vi är tillsammans). Så, ja - jag hittade en långklänning där och Emilia fyllde en hel kasse. Och ett tag såg det ut som att vi skulle komma hem helt pank då h&m blev får första affär att trava in i. Men, jag lyckades bara inhandla ett par vita, nya Nikeskor som jag har en liten förälskelse till just nu och längtar till att få använda.
När jag och Emilia tog oss in på ett café tittade helt plötsligt Emma in. "Vad gör du här?!!" "Överraskar dig!". Vänner♥
Vi tog en fika och gick på stan ytterligare någon timme innan Emilia och jag började gå upp mot Maximteatern, som egentligen var själva anledningen till varför vi åkte upp till Stockholm. Det skulle ta 12 minuter, 2,2 km. Men, rutten var för bilåkande. 40 minuter senare och några omvägar hade vi teatern framför oss. Mc Donald's runt hörnet blev räddningen när vi inte hade lång tid kvar innan showen skulle börja.
Alex Schulman "Älska mig" - hur bra som helst. Tankeställare på tankeställare och ibland kom man på sig själv sittande i sina egna tankar och fördjupningar in i barndomen (Linn, du kanske ska lyssna på han du är här för att lyssna på!). Tankeställare om bekräftelsebehov. Det är en drog. Ju mer 'likes' du fått, desto mer behöver du för att behovet av bekräftelse ska tillfredställas. Och så fick jag skrämmade tankar var vi är påväg. Hur mycket sociala medier påverkar oss, vad de gör med oss. Ett tag var jag bestämde på att "Nej, nu ska jag ta bort Instagram igen". Men, appen finns kvar på hemskärmen... Men det bästa av allt, som jag minns starkast, var hur mycket barndomen påverkar oss. Att en händelse som hände Alex S. som barn påverkade honom så starkt i vuxen ålder. Letar fortfarande efter händelser från barndomen som jag vill få ur mig, bearbeta och lämna i barnet Linn för att sedan gå vidare. Det har jag gjort sedan i lördags när vi lämnade Maximiteatern, och jag fortsätter att leta - leta bland minnen. /L.