Det känns. Det känns i hela kroppen. Från topp till tå gör det ont. Önskar för en stund att tårar kunde rinna ut från fler ställen än bara ögonen. Ett av de finaste hjärtat som funnits har slutat slå. En av de finaste personerna har lämnat jorden för att flyga upp till himlen och bo med de finaste änglarna. Som en morfar har du levt vid min sidan, upplevt mina första steg och sett mig utvecklas som invidid. Som en morfar sa du alltid "Gud va söt du är!", smekte mig på kinden och log som bara du kunde. Varenda ord fastnade och jag kände mig plötsligt mycket starkare. Varenda liten tår som jag nu kommer släppa är för dig. För den du var. För den du är inom mig. För allt du gett mig. För allt du sa. För alla stunder du fick mig att skratta. För din godhet och din humor. Jag kommer aldrig glömma dig. En plats i mitt hjärta kommer du alltid ha. Jag kommer bära med mig alla stunder med dig. Försöka minnas de fina och försöka glömma sista tiden.
Bloggadress: http://myranhanson.blogg.se/