linn krouthén

Egentligen skulle jag skrivit detta igår pga. att mitt minne var färskt av alla tankar , men - Central lasarettet!? Byggnaderna, eller hela platsen rättare sagt, är som gjorda för att gå vilse. Mitt mål igår var tandregleringen. Så jag tog bussen dit. När jag var framme såg jag direkt en skylt med ingång "27", ingången jag skulle in i som leder mig till tandregleringen. Men nej, när jag kom till platsen pilen på skylten visade mig till, så fanns det en till skylt. "27" - pil rakt ner i marken! "Va, ska det finnas ett hål jag ska krypa ner i!?". Nej, med raska steg gick jag tillbaka, in i byggnaden och försökte hitta på första bästa person som jobbade där. Fann en tant som pekade och förklarade på en stor karta var ingång "27" ligger och hur jag skulle ta mig dit. "Följ bara bokstaven L". Det kan ju inte vara så svårt. Men jodå, jag följde L - och den enda utgången som fanns var nödutgång. Fick smått panik och stressen började. Gick halvvägs tillbaka. Fann en ny kvinna. "Gå upp för trappan och ta första höger". Det lät lätt, men nepp - lika svårt att hitta denna gång. En gubbe var lika vimsig som jag, men han skulle också försöka hitta ut - så vi gjorde sällskap. Han skulle dock inte ut för att hitta till ett ställe, utan ta luft för att han varit lika vilsen som jag där inne. Haha. Det var lite småkul. Fann tillslut ingång "27". Det första min tandläkare frågade var "hittade du hit?". Tydligen inte bara jag som haft det svårt i lasarettets alla korridorer. Men jag kom hem i alla fall, efter att jag frågade lika många om vägen tillbaka...

// L.