Jag vet inte vad det är med hösten. Men det är något. Jag har först och främst insett att jag älskar den. Mest den tidiga hösten då solen fortfarande visar sig tillsammans med det smått kyla vindarna. Var det under hösten jag upplevde och gjorde alla saker som liten? För på något konstigt vis är alla min starkaste minnen från hösten. Som idag, när jag tog min morgonpromenad, gick jag och fick flashbacks och för ett tag längtade jag tillbaka till min tid som liten. Och det är bara under hösten detta händer. Det är konstigt. Är det förändringen från den varma sommaren till den kyla hösten som gör det. När den extra tröjan åker på, när glass i solen byts ut mot godis framför tv:n, när vattenspridaren byts ut mot bus i löv. Och betyder det i såna fall att jag, omedveten, föredrar hösten mer? /L.